RDI, DRI, ODI och TDI - Vad är det och varför är det viktigt?
I det här inlägget tänkte jag reda ut några begrepp som används för näring och tillskott och som lätt kan blandas ihop. Jag förklarar också varför man kan behöva ta högre doser än RDI och varför det inte är farligt (om man har koll på vad man gör).
Rekommenderat Dagligt Intag, RDI
RDI beskriver hur mycket av de olika näringsämnena som vi i snitt behöver få i oss per dag. RDI är baserat på de Nordiska Näringsrekommendationerna och används bland annat av Livsmedelsverket. Även om RDI har olika värden för män, kvinnor och gravida/ammande tar det fortfarande väldigt lite hänsyn till olika kroppars individuella näringsbehov som beror på en stor mängd olika faktorer till exempel längd, vikt, sjukdom, fysisk aktivitet, skada, stress, nuvarande näringsstatus, genetik och för kvinnor om man är fertil eller ej.
Jag märker att många är rädda för att ta högre doser än det som rekommenderas i RDI och tänker att den rädslan är onödig. RDI är ju ett generellt värde och tar ingen som helst hänsyn till dig och dina behov. Om du har symptom som indikerar ett ökat behov av ett eller flera näringsämnen eller om man ser ett ökat behov utifrån en analys så har den informationen ett mycket högre värde eftersom den utgår från dig. Givetvis behöver man veta vad man gör när man tar högre doser, antingen tar man reda på det själv eller så tar man hjälp av exempelvis en näringsterapeut.
Dagligt ReferensIntag, DRI
DRI står för dagligt referensintag och anger hur många procent av det dagliga referensintaget som en vara innehåller av vitaminer och mineraler. De här referensvärdena är gemensamma för hela EU och används vid märkning av livsmedel och kosttillskott.
RDI och DRI är alltså olika saker och enligt Livsmedelsverket är det viktigt att inte blanda ihop dem. Utifrån ett funktionsmedicinskt perspektiv finns det andra begrepp som är mer relevanta.
Optimalt Dagligt Intag, ODI
ODI har stor betydelse inom närings- och funktionsmedicinen. Värdena presenteras ofta som ett intervall för att ge utrymme för våra olika behov. Värdena är ofta betydligt högre än RDI och DRI. Medan RDI och DRI har som främsta syfte att undvika bristsjukdomar är syftet med ODI att uppnå en så god hälsa som möjligt.
Mängderna som som anges i ODI kan intas utan att rådgöra med en näringsterapeut eller näringskunnig läkare. Om man tar dessa doser över en längre tid behöver man dock ha koll på om man behöver komplettera med andra näringsämnen för att inte skapa obalanser och relativa brister. Om man till exempel tar stora doser kalcium över lång tid kan man skapa obalans mot magnesium och därmed en relativ magnesiumbrist.
Terapeutiskt dagligt intag, TDI
TDI har stor betydelse inom närings- och funktionsmedicinen. Det innebär att man tar riktigt höga doser av ett eller flera näringsämnen för att uppnå en terapeutisk effekt. En terapeutisk dos av rätt näringsämne kan i många fall vara lika potent som ett läkemedel men med betydligt lägre risk för biverkningar.
Terapeutisk dos bör bara intas då man vet att det finns en brist på eller ett stort behov av näringsämnet. Det är inget som man bör laborera med själv utan i samråd med en näringsterapeut eller en näringskunnig läkare då många näringsämnen kan vara toxiska vid felaktig dosering.
Terapeutiska doser tas under en begränsad tid och det är viktigt att hålla koll på vilka andra näringsämnen som man behöver komplettera med för att inte skapa brister och obalanser.
Exempel C-vitamin
RDI 60 – 100 mg
ODI 2 000 – 12 000 mg
TDI 2 000 – 120 000 mg
Vid allergi, astma och respiratoriska sjukdomar är terapeutisk dos C-vitamin 2000-10000 mg
Vid förkylningar och influensa är terapeutisk dos C-vitamin 5000-50000 mg.
(källa Näringsmedicinska Uppslagsboken)
Exempel vitamin B6
RDI 2 mg
ODI 10 – 100 mg
TDI 100 – 500 mg
Vid pms är terapeutisk dos 40 – 500 mg vitamin B6
Vid karpaltunnelsyndrom är terapeutisk dos 50 – 200 mg vitamin B6.
(källa Näringsmedicinska Uppslagsboken)
(Karpaltunnelsyndrom orsakas av en nervinklämning i handleden. Symptomen är smärta, domningar och stickningar och på sikt nedsatt känsel, fumlighet och svaghet i tumme, pek- och långfinger. Enligt min erfarenhet är det relativt vanligt och många opereras för det.)
Sammanfattning
Näringsbehovet är högs individuellt och varierar både mellan personer och över tid. Det är absolut inte farligt att ta högre doser än RDI om symptom och/eller analyssvar indikerar att det behövs. Ska man inta ODI under en längre tid behöver man ha koll på vad man gör och TDI bör bara intas i samråd med näringsterapeut eller näringskunnig läkare.